SMÅLAND
Nu är det måndag igen. Det är underligt hur varje månad tycks bestå av så många fler måndagar än fredagar tycker jag.
I helgen reste jag, tillsammans med min familj, iväg till smålands djupa skogar för att besöka några släktingar. Det var så himla mysigt att bo på landet över en helg. Att närmsta granne är några hundra meter bort och därefter någon kilometer. Att titta ut genom fönstret och mötas av skog och snötäckta ängar så långt ögat når. Att vara omringad av djur vart man än vänder sig. Mm vad jag gillar den där lantliga känslan! Så var det sådär extra julmysigt som det bara kan bli i ett rött hus på landet med öppen spis och små jultomtar som pryder varje hylla.
I sex timmar svischade vi förbi stad efter stad. Det kan vara himla skönt att åka bil sådär länge ibland och bara lyssna på musik och beundra ljusen som svävar förbi utanför fönstrena. Men självklart får man lite ont i rumpan och blir rastlös också, då äre tur att kameran finns!
Väl framme så möttes vi av ett upplyst hus i den annars så mörka skogen.
Efter en en himla mysig mini-semester sa vi på söndagsmorgonen hejdå till alla djur och släktingar för att sex timmar senare vara hemma igen.
Och det skulle ju va dans dans dans
Grattis Johanna som fyllt hela 20 år!
we are nowhere and it's now
En kall decemberkväll träffade jag två fina vänner över en lång fika. Det var en himla mysig kväll även om vi saknade en liten del av vår kvartett.
snälla möt min blick en allra sista gång innan du lämnar min kropp som blivit för trång
19:59
En liten uppdatering om vad som händer i mitt liv:
Ena dagen vill jag ingenting och andra dagen vill jag allt i hela världen. Går mest runt i mina skor med sockor på fötterna och bara är. Längtar varje dag tills fredagen kommer, musiken höjs och både nya och gamla ansikten samlas runt ett bord eller på ett dansgolv. Längtar varje dag tills jag är fri att leva igen. Längtar bort.
Thought of you as everything I had but couldn't keep / linger on, your pale blue eyes
den här känslan som jag har är inte min, den blev kvar, är den din
Att sitta på ett fik i timmar och vänta på att mörkret ska falla, det är himla fint det.
Baby let's pretend it won't be always so hard, somewhere along the end we'll be back at the start, it will be easier, it will be easier
Jag undrar lite vad som hände med den fina och färgglada hösten. Idag har det bara varit regn, regn och ytterligare lite regn. De röda löven befinner sig numera på marken istället för i trädkronorna och det enda gröna växtligheten som mina ögon skådar står på min fönsterbräda (och den är troligtvis inte grön så länge till den heller hehe). Men underligt nog så uppskattar jag regn och rusk också för det betyder att jag kan gömma mig under mitt duntäcke och spendara kvällen framför tvn utan att få dåligt samvete. Plus att det kan ju vara bland det skönaste som finns när man kommer innanför dörren efter en promenad hem i kyla och regnväder. Nu ska jag lyssna på min älskade höstmusik och bara vara lite, det behövs ibland. Den kommande regnveckan ser iallafall mysig ut med massa inbokade fikamöten med fina personer, det behövs också ibland.
23:12, I think i might totally be lost
Ibland tittar jag in i kameran och på världen med frågande ögon och undrar om det här är allt. Det kan inte vara allt, det måste finnas mer. Det vore samtidigt ganska fint om det var allt.
the clearness of fall, how winter makes me reconsider it all
Det är inte många löv kvar på träden nu och de fåtal som hänger kvar och trotsar vinden lyser i vackra färger. Hösten är allt bra mysig med dess färger, kyla och mörker. Jag tänder ljus varje kväll nu, åh vad jag har saknat de små brinnande lågorna under sommarens ljusa timmar. Förutom fina färger och höstmys så har det blivit väldigt mycket jobbande för mig den senaste tiden. Jag jobbar lite här och lite där vilket resulterar i sjudagars arbete innan ledighet, det är ganska tröttsamt må jag säga. Men hellre det än ingenting att göra faktiskt. Nu ska jag vira in mig i min filt, tända lite ljus och filosofera lite om vart jag är på väg egentligen, för det vore ganska fint att veta.
2 OKTOBER
Ett år har gått sedan vi blev ett vi. Lördagen den andra oktober var det vår dag för tolfte gången. Jag minns fortfarande så väl när allting började mellan oss, blyga blickar blev till små beröringar och nu kan jag inte ens förklara oss med ord. Det har varit det finaste året i mitt liv. Jag älskar varje steg när jag är med dig. Det är underligt hur ditt hjärta pumpar liv i både dig och mig. Jag älskar dig.
and time is running me still
SOMMARENS SISTA SMAK
OCH SÅ KOM SLUTET AV AUGUSTI
En liten sammanfattning av de sista sommardagar som kommit och gått:
Den fjortonde augusti fyllde Anna äntligen arton år. Det firades med paket, en mysig middag, galna brudar och sedan krogenpremiär för födelsedagsbarnet.
Nu när jag för en gång skull har ett överflöd av tid så spenderar jag den bland annat med att baka bröd och leka lite hemmafru.
En fredag i augusti hade jag och Simon ett mysigt hemmaspa.
När augusti började närma sig sitt slut och vindarna blev allt kyligare så fick jag fint besök av Anna. Efter en riktig myskväll vaknade vi och gick ut för att plocka svamp. Trots vår vandring i en och en halv timme så kom vi hem med en hink där svampen inte ens täckte botten av hinken. Men vi var nästan lika nöjda för det!
it's the end of the world as we know it
Det var länge sen jag skrev några små ord här. Det är inte det att det inte hänt någonting utan min dator har nämligen övergett mig. Men det gör inte så mycket, förutom att jag saknar photoshop. Så någon dag kanske allt som hänt kommer upp här på en och samma gång, eller kanske inte.
Mina vardagar börjar bli väldigt långtråkiga. När man har bakat bröd så frysen är full, städat huset, rensat garderoben och läst ut några böcker så börjar det bli ont om saker att göra. Så i min numera inte-göra-någonting-period så blir det mycket tid till att tänka och det slår mig hur allt kan förändras så fort. Hur man en gång gick och väntade på livet och så helt plötsligt är man mitt uppe i det och så står allting bara still och man liksom väntar fortfarande. Ibland saknar jag verkligen allt som var förut, framförallt så saknar jag mina fina vänner som jag brukade träffa minst fem dagar i veckan och nu är jag glad om det blir en gång i månaden:
two atoms in a molecule
I veckan har jag varit på en liten sjösemester och spenderat mysiga dagar med Simon. Det är så härligt att leva enkelt ibland tycker jag! Att slippa stressen och glömma bort tiden och dagarna för ett tag. Fast när makaronerna inte vill börja koka och magen kurrar mer än åskan så är det lite mindre charmigt...
Vi svalkade oss i det kalla vattnet.
Vi diskade i skymningen.
Vi grillade korv och njöt av hur otroligt tyst och stilla det är på sjön under natten.
Vi åt frukost och gjorde fina motiv av mjukosten.
Vi glömde bort tiden när vi låg i solen och löste korsord.
feed me with a kiss
En dag åkte vi till Söderköping och åt världens mumsigaste creêps (som för övrigt blivit vår favoritmat för tillvället), promenerade längs kanalen, och spelade minigolf. Söderköping är verkligen en mysig liten stad på sommaren!
Från och med du
Äntligen kommer du hem, som jag har saknat min pojke.
let's pretend we're bunny rabbits
Igår åt jag lunch med saknade klasskamrater på en restaurang som alltid kommer vara lite vår egen och gott vare också!
Framåt kvällen bar det av för att svänga våra lurviga till musiken, dock så tappade vi tyvärr två man (kvinnor) innan dess.
LUNCH
En dag träffade jag min kära barndomsvän för att äta lite smarrig pastasallad. Jag tycker om att mysa på ett fika timme efter timme.
We wait for answers, for hours and years But the sadness in your eyes won't go away It becomes you, in a strange kind of way
