Sommarn snurrar fort
Under midsommarhelgen hade jag finbesök från Uppsala här hemma hos mig. Tänk vad länge vissa vänskapsband kan hålla. Det gillas mycket!
Midsommar
Sommardagar
En dag hade vi gårdsfest med alla grannar i mitt kvarter. Det var mysigt bortsett från alla knott som tydligen också ville vara med på fest.
En dag åkte jag och min kära på picknick på ett berg.
En dag myste jag och små vänner i kvällssolen på vår favoritplats.
En dag vann jag på kubb och fick besök av en liten nyckelpiga.
En annan dag hälsade jag på min faster på hennes kolonilott. Hon hade ett väldigt sött litet hus med en vacker tomt till.
En dag åkte vi ut på sjön och myste i kvällssolen.
STUDENTTIDER
Det är så mycket som har hänt den senaste tiden. All min tid har gått åt till roligheter i studentyran och därför har bloggen blivit lite övergiven. Jag tänkte göra en liten resumé för mina senaste veckor för de har varit himla fina.
En dag kom människor på besök enda från Indien. Vi välkomnade dem med picknick i det gröna eftersom det var vad vi kallar för en varm vårdag.
En kväll gick den allra sista studentfesten av stapeln. Det var tema toga och kvällen blev riktigt bra. Jag önskar att jag fick gå klädd i bara ett lakan oftare för det var väldans bekvämt måste jag säga. När det var en vecka kvar till studentdagen så firade vi med en mysig liten klassfest.
Jag och min älskligt firade åtta månader tillsammans, men också att det var ett år sedan som vi började bli ett litet vi.
Sedan kom den stora och efterlängtade dagen, kanske den största milstolpen i mitt liv faktiskt.
Kvällen innan skrev jag:
Nu är det kvällen innan studenten och jag genomgår någon slags existentiell kris. Imorgon ska jag sätta min fot i min gymnasieskola för sista gången. Jag klev för första gången in i den förskräckligt fula tegelbyggnaden år tvåtusensju, och nu när jag kliver ut visar kalendern år tvåtusentio. Tre år. Tre hela år har passerat och jag vet inte vad jag har gjort av dem. Jag bara går och är, precis som alla andra. Det är underligt vad onödiga vissa människor är, nästan alla människor, för vad gör vi egentligen? Jag är trött på att bara vara och följa det som är planerat för mig. Men efter imorgon, efter tusen glada skrik så är det min tur att själv planera mitt liv.
Vi började studentdagen med en väldigt fin champangefrukost med klassen. Därefter bar det av till skolan för fotografering och en lång väntan på att få springa ut. Under denna långa väntan sa vi adjö till gamla lärare, åt lunchbuffé och samlades i aulan för att ha mösspåtagning tillsammans efter rektorns tillåtelse.
Vi började studentdagen med en väldigt fin champangefrukost med klassen. Därefter bar det av till skolan för fotografering och en lång väntan på att få springa ut. Under denna långa väntan sa vi adjö till gamla lärare, åt lunchbuffé och samlades i aulan för att ha mösspåtagning tillsammans efter rektorns tillåtelse.
Efter dessa små stopp så var det äntligen dags att springa ut. Klockan slog två och jag höll min fina vän i handen samtidigt som vi sprang och skrek av glädje. Åh, det var så himla fint att det inte går att beskriva. Jag tror jag lyckades krama sönder ganska många revben när jag sedan mötte min familj utanför skolan väntandes med en lång skylt i handen.
Sedan gick alla nyblivna studenter vidare för att åka kortege och för att sen hem och möta kära släktingar. Efter en kort men härlig stund hemma så färdades vi vidare för att få en galet bra kväll på krogen!
Som den allra sista avslutningen av tre års slit var det bal på söndagen.
Det var så himla fint att se alla så uppklädda och vackra. En otroligt bra avslutning på en minnesvärd helg. Kanske en av de bästa helgerna i mitt liv.
