where is my mind?

Idag är det torsdag den nittonde november och jag började min morgon med att säga ett farväl. Jag avskyr det ordet. Det har en oskriven betydelse sammankopplad med ordet saknad. Men en vecka går fort. Sysselsättningar dagarna i enda ska nog få timmarna att ticka lite snabbare.

Det är väldigt mycket med allt just nu. Mörkret tar all min energi och jag undrar när jag ska lyckas hålla mig vaken en hel dag utan att sova middag i några timmar. November känns som väldigt onödiga trettio dagar. Det är varken fina höst färger eller mysig julbelysning ute på gatorna. Allt är bara regn regn regn. Jag räknar ner till advent och allt mysigt som det innebär. Tur att det finns så mycket fina människor här i världen som lyser upp månadens gråa dagar. Tyvärr är tiden och orken för knapp så det är många saknade för tillfället. Nu är det dags att släcka lamporna, lägga mig i sängen och bli omsluten av mörkret igen. Godnatt!