where is my mind?

Det är underligt hur det så många gånger slutar i att man saknar något som egentligen aldrig har funnits.

Idag är det måndag och igår kväll kom jag hem för första gången sedan i torsdags. Fredagen var ett enda festligt spektakel och resten av helgen har jag spenderat med att träffa två vänner som jag, varje gång vi träffas, förundras över varför vi inte ses oftare. När jag sedan kom hem efter några dagars vistelse i andra sängar så förväntade jag mig den där sköna hemma-känslan, men förvånansvärt nog så kom den inte. Hemma har nog inte riktigt samma betydelse längre när jag känner mig som en gäst vart jag än är om du inte är med.